I farten
Har just kommit hem från en föreläsning om kognition och det snurrar i hela mina hjärna. Prickar och streck blandas med forskningstermer som ska beskriva hur vi människor ser saker och varför. Pust.
Snart ska jag till Sinita för att hälsa på lilla Jack för första gången. Vi har liksom inte lyckats få till en dejt eftersom Jack och jag har varit sjuka i omgångar hela tiden. Men nu så, äntligen! Bara hoppas att kläderna jag köpte för vad som känns som hundra år sedan inte hunnit bli för små.
Senare bär det av till Sundbyholm på trav. Och förstås, tidernas duell (lopp 2) mellan "storasyster" Emmas Noelani och mammas, Jonas, mormors, exets (m.fl.) Princess Rapida. Vet ännu inte riktigt vem jag ska hålla tummarna för men eftersom Noelani är den enda av de två som bokstavligt talat sprungit över mig och pajat mitt knä for life så lutar det nog åt Rapida...
Har ni tänkt på hur sjukt fint väder det är förresten?! Sol har en förmåga att höja humöret något helt otroligt på mig. Få mig att bli ännu lyckligare och tänka att jag borde vara tacksam för alla positiva saker runt omkring mig.
Sen kliver jag innanför dörren och tänker istället följande otacksamma tankar:
Varför i helvete valde jag mörkt golv? Varenda dammtuss syns ju... Och allt Bullis-hår! Hur tänkte jag egentligen?
Man borde nog inte handla mat ändå. För när man inte har mat hemma så äter man inte, och när man har det så äter man. Det är egentligen rätt enkel matematik.
HUR ska jag hinna med allt skolarbete till nästa vecka OCH helgens Kriterie-äventyr?!
Nu ska jag ladda ned ett kompendium på hundratolv sidor, speedläsa skiten och kila iväg mot casa de Sinita och Valle. Förhoppningsvis blir jag positiv igen på vägen dit. Hörs sen!
/Anna.
