Två hästar i en





Min lilla häst är precis som jag - full av kontraster. Hon är världens snällaste och mest kärleksfulla. Hon följer mig som en hund, kan stå och gosa i timmar och älskar att bli riden. Hon går förbi precis allt utan att blinka, reagerar inte om det så landar en luftbalong bakom rumpan på henne, är pigg och framåt men ändå känslig och hoppar och tar galoppfattningar som att hon aldrig gjort annat. Hon förstår på något konstigt sätt alltid vad jag ber henne om.

Men hon kan bli argare än någon häst jag någonsin träffat. Hennes definition av smärta är jodopax på ett skrubbsår. Hon slutar inte skrapa med frambenen hur mycket jag än säger till henne. Hon kan sparka högre än jag trodde var möjligt. Hon gillar inte att få vatten på sig, hon gillar inte att bli skodd, hon gillar inte att åka transport och när hon är brunstig gillar hon ingenting alls. Och jag har ännu, efter ett års tid, inte lyckats få på henne skydd på bakbenen.

Jag tror vi passar rätt bra ihop :-)

Kram Anna.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0