Bidermans

06.30 igår morse. Man vet att man är hästmänniska när man sitter i hästbilen sedan en timme tillbaka och inte ens långtradarna är ute på vägarna än. 

Framför allt vet man att man är hästmänniska om man tycker att det var värt det! Och det var det ju :-) Brorsan och jag var nämligen hos Torbjörn Tandläkare i Söderköping med Poesi och Brunis för att kolla så allt stod rätt till. Förutom ryggar och sadlar är just hästens mun och bett något jag brinner väldigt för. Eftersom det fortfarande finns så himla mycket vi, gemene man, har att lära och förstå där. Alltså - glöm inte bort munnen! En fungerande sådan löser många problem. 

Om du vill läsa några kloka ord i ämnet rekommenderar jag Torbjörns egna på www.djurtandvardskliniken.se . Värt värt ett besök den också :-)

Kram Anna.

Bild från Hästmagasinets hemsida.


Första fölet efter dressyrundret Totilas har sett dagens ljus! Och visst kammar väl lilla Guineverre hem högsta poäng i söthet åtminstone?

Om du vill ha sin egen Totilas-avkomma nästa år kan du vända dig till Cissi eller mamma på International Stallion Service. Jajamensan! Som ett led i vårt samarbete med Schockemöhle kommer vi managera honom avelssäsongen 2011. Stråna är åtråvärda och det är först till kvarn som gäller! 

Kram Anna.

Tillbaka vid bloggen efter en helg och veckostart som inte lämnat många minuter över. Efter mässan i helgen var det raka spåret till Stockholm, Modecenter och en genomgång av vår- och sommarkollektionerna från Equipage, GPA, Wheather Beeta m.fl. igår. Dessutom sålde jag min gamla lägenhet och hann med en introduktion av min nya kurs i skolan - Fritt berättande - där jag ska göra ett projekt av än så länge mycket diffus karaktär.

Igår var jag dock ganska missnöjd med att vara student - eller åtminstone den ekonomiska livssituation det för med sig. Jag blev nämligen mer än förälskad i en mer än fantastisk termoväst från GPA som jag inte ens vill tänka på vad den kostade. Svart, högglansig och som ett andra skinn på mig var den i alla fall. Och sedan jag lärde känna den har jag dagdrömt om att gunga omkring i en perfekt balanserad galopp på Millie dagarna i ända med den viktlöst vilandes på mina axlar... Totalt jävla självplågeri.

Som ni märker befinner vi oss mitt i farligaste tiden för en pryl-dåre som jag: inköpstid. Imorgon väntar nästa möte där vi ska titta på vad Mountain Horse sytt upp inför sommaren. Och snart är det dags för vårens hästsportmässan i Stocksholm. Med andra ord kan ni, kära kunder, förvänta er påfyllning i butiken under veckorna framöver!

Igår fick vi in en ny lättvikts-ridhjälm i sortimentet. Lamicell Master är ställbar i storlekarna S, M & L, finns i svart och brunt, och har ett löstagbart foder som går att tvätta. Dessutom tycker jag att den med sina 990 kr ger väldigt mycket stil för pengarna.




Denna vecka har vi även fyllt på med fölgrimmor i läder och nylon, lädertvål i sprayflaska, Butet-fett, torrschampo, bästa skimmelschampot, magplattegjordar från GlenGordon och lite annat smått och gott. Under senare delen av vecka boostar vi hovslagaravdelningen med bland annat PG-sulor, flappsulor och viktfästen.

Vi ses i butiken!

Kram Anna.

Sadelinpassning med Prestige. Tips kring inpassning av D1 dressyr och D1 island, samt presentation av FRAMTIDENS hoppsadel. Utan att säga för mycket kan jag avslöja att den är det mest revolutionerande inom sadling och inom hoppsporten på mycket, mycket länge...  

Familjen slasch arbetskamraterna vid lördagens middag.




Den legendariska Bar Baryard :-)

Resväskor i baksätet och fullpackad bagagelucka inför hemfärden.



En hektiskt helg som resulterat i viss sömnbrist, men även i många goda skratt och nya tankegångar!

Kram Anna.

Det finns prylar och så finns det prylar. I den här blogg-serien kommer jag visa er vilka som är mina absoluta favoriter i butiken - och varför. Kanske kan de hjälpa er lika mycket som de hjälper mig :-)




Dagen favvo:
Allt-i-allo-padden nr 1 från Kavalkade.

En sak kan vi klargöra från första början: "Om en sadel inte fungerar bra utan pad så passar den inte" är en myt. I de fall då vi jobbar med en häst som är 100% jämnställd, har en välutvecklad och liksidig ryggmuskulatur, har en ryttare som sitter korrekt och en sadel i rätt passform med fina ullstoppade bossor kan det vara en sanning. Men ofta förhåller det sig inte exakt så.

Det är helt enkelt så att det beror på häst, ryttare och stoppning. Efter att jag haft en sadelinpassning lämnar jag alltid ifrån mig en skriftlig rekommendation på vilken sadel jag rekommenderar samt med vilka tillbehör. Jag har ingen koll på exakta procentsatser, men jag tror det är ungefär lika ofta jag skriver använd ej pad som jag rekommenderar någon av alla de pad-typer som finns på marknaden. Ibland fyller en pad en funktion. Om den inte gör det ska du aldrig använda den. Om du har en bra sadel men tycker att det ser så "mjukt och skönt" ut för hästen med en lammullspad och lägger under en av den anledningen, ska du alltså förmodligen inte ha den. Inget material förblir mjukt och fluffigt när det pressas ihop mellan ett djur på ett halvt ton och din vikt som ryttare. Dessutom drar du ihop det med sadelgjorden.

Jag är också av den starka åsikten att man inte ska kompensera bomvidder med paddar. Om framvalvet på din sadel ligger väldigt högt över manken och gör så att sadeln hamnar i bakvikt och du i stolssits, beror det oftast på att bomvidden på sadeln är för smal för hästen. Fixa inte den balansen med en tjock kilpad - åtminstone inte som en långsiktig lösning. Det gör det skönare för dig. För hästen däremot, gör det i och för sig att den slipper bära hela din vikt långt bak på bröstryggen, men när mer av din vikt fördelas på framvalvet där ortspetsen redan har en för smal vinkel och sticker ned i muskulaturen bakom bogbladen, orsakar det ett enormt punkttryck. Undantaget här är unghästar eller hästar som av andra orsaker befinner sig någonstans emellan två bomvidder. Ibland kan det förhålla sig så med en häst som haft en felaktig sadel och på grund av det blivit urholkad i muskulaturen nedanför manken. I de fallen kan en lammullspad, en gelpad eller en pad som bara bygger lite framtill fungera som en temporär lösning.

Andra anledningar till att använda pad kan vara följande:

• Om din häst är underbyggd eller överbyggd och du inte kan/vill förändra höjden på sadelns bossa. Om du t.ex. har en permanentstoppad hoppsadel och din häst står/jobbar i "uppförsbacke" kommer du alltid hamna i bakvikt, ha svårt att följa med i uppsprånget och göra så att hästen får bära det mesta av din vikt med bakre delen av ryggen - om du inte höjer sadeln baktill. Kom ihåg att alla sadelbommar är gjorda utifrån tanken att de ska ligga på ett vågrätt underlag. Om din hästs sadelläge inte är vågrätt (alltså parallellt med marken hästen står på) så måste du åtgärda det med det materia som ligger mellan hästen och bommen - alltså med hjälp av sadelbossan eller en pad. Annars lägger du sadeln på en "sluttning", och då kommer du alltid rida runt antingen i nedförsbacke eller i uppförsbacke.
• Om du har en permanentstoppad hoppsadel finns det ingen möjlighet att den passar hopphästen när den skrittar i skogen, när den trimmas i markarbete och när den befinner sig över en trippelbarr på 140. Helt enkelt på grund av att dess rygg inte ser likadan ut under de här tre momenten. Med t.ex. en lammullspad under en sadel som passar bra vid markarbets-formen "fyller" du ut ett liten hålrum mellan häst och sadel när den slappnar av under skogs-skritten och svankar mer med ryggen. Den ger dessutom extra plats för ryggen att skjuta upp igenom över hindret då den välvs som mest.
• Om din häst är överbyggd, har väldigt välvda revben eller andra attribut som gör så att sadeln glider framåt, eller så att gjorden glider framåt och drar med sig sadeln. I det här fallet jobbar vi mot naturen och de fysiska lagarna. Vi jobbar emot tyngdkraften som drar saker ned mot jorden och vi jobbar emot den fysiska lag som säger att gjorden vill till ett ställe där det är smalare. Precis som att en för tajt kjol glider upp på mig - min rumpa är ju mycket bredare än min midja. I de här fallen kan man behöva ta själp av en antislip-pad för att öka friktionen lite mellan sadel och schabrak. Tänk dock på att välja en pad som är så tunn som möjligt om du redan är nöjd med form och bomvidd på din sadel - annars kan padden förändra det.

Med allt detta sagt kan jag komma till det fina med padden här ovan. Den fina för er som behöver den, vill säga ;-) Den här padden har många olika användningsområden. Neoprenen på ovansidan ger stötdämpning och hindrar värme och fukt från att ta sig upp till stoppningsmaterialet och försämra spänsten i det. Det ger även en väldigt effektiv antislip-effekt. Dessutom säljs padden inklusive inlägg som ligger i fickor under neoprenen. Med hjälp av dem kan du, vid behov, bygga upp padden antingen framtill, baktill, i mitten eller hela vägen. Med andra ord kan du variera den här lilla raringen i oändlighet!

970 kr i svart eller vit, enbart stl full.

And that's all for now :-)

Kram Anna.

Kram!

(Klicka på bilderna för att göra dem större)

Travgala imorgon och valet av frisyr återstår! Har lyckats beta ner antalet alternativ till fyra finalister :-) Vilken tycker du?  

Kram Anna.

Nästa gång ska jag kolla vädret innan jag bokar upp en dag on the roads...

Kram Anna