Nytt från Mountain Horse!
Jag var åtminstone lite populärkulturell i onsdags
:-)
Kram Anna.
Veckan som gått
Plugg i stallet 
Plugg vid köksbordet med Bullis
Plugg i soffan med Bullis
Plugg i sängen med Bullis
Slutsatser:
1) Jag måste skaffa mig ett roligare liv.
2) Jag läser jävligt sakta.
2) Bullis är en väldigt trogen vän.
Kram Anna.
Lär dig mer om sadlar och sadelinpassning!
Bara att ringa för bokning av plats! 016/108230.
Kram Anna.
Start-up
I butiken kommer det in höst- och vintergrejor. Imorgon ska jag uppdatera er på det senaste! I övrigt går mycket av min tid åt för att planera vårt kundevent lördagen den 29:e. Ni kommer väl? På att-göra-listan den här veckan står gräsklippning, staketbygge, städning av stall-delen och annat utomhusarbete. Tror att Joel får äran att hänga med på lite sånt :-)
Dags att rycka manen :-)
Imorgon säger jag farväl till X antal centimetrar och klipper mig såhär:
Räknar kallt med att jag får Olivias fantastiska feja på köpet :-)
Kram Anna.
Framsteg!
Terapi-arbetet med den så kallade Millie-armen har gett utdelning! Imorse fick jag hålla i baktassen medan jag drog ut halmstrån ur såret och sprayade det med blåspray. Dessutom traskade pållen ovanligt obekymrat på skrittbandet medan ösregnet smattrade på plasttaket. Vi är på väg mot en coolare tillvaro helt enkelt!
Och som om inte detta vore nog så tycker jag att överbenen både minskat och slutat vara varma. I nästa vecka får jag börja trava och rida lite mer normalt igen så efter det får vi verkligen se hur de utvecklar sig. Millie är åtminstone jättefin och väldigt positiv i allt lugnt arbete vi pysslar med nu, så något gott verkar allt grundjobb ha resulterat i.
Jag väljer - som vanligt - att försöka se med optimistiska ögon på framtiden!
Kram Anna.
Telecentralen
Idag jobbar jag äntligen igen! Vad fint det är att få tycka så om sitt jobb egentligen. Jag har i stort sett inte satt min fot i butiken sedan i fredags och det leder till att jag inte är i närheten av att hinna med allt jag måste göra och alla jag måste kontakta.
Men nu känns det som jag är på banan igen! Idag ska jag ägna eftermiddagen åt att ringa alla jag försummat de senaste dagarna. Förlåt till er, kan jag passa på att säga såhär i offentligheten. Nu blir det bättring :-)
Kram Anna.
Yes!
Idag somnar jag med ett stort leende på läpparna. Världens bästa Brunis gjorde som han brukar: allt rätt. Jag imponeras så starkt av hans lugn i alla nya situationer. Han voltar lugn, vänder runt sin stora kropp och knatar iväg från sitt 4:e spår trots att han aldrig provat det förut. Accepterar alla människor, hästar och all ljud och rörelse omkring honom utan att så mycket som bli nervös.
Jag är fantastiskt glad för att han höll sig i trav, var fin i aktionen och gick tillräckligt fort för att bli godkänd. Men mest glad är jag kanske för att han har ett så imponerande starkt psyke.
Och det är väl tur att det är någon av oss som är det. För undertecknad delägare har just - ännu en gång - insett att hennes nerver kanske inte riktigt håller för att stå vid sidan om banan och titta på. Och hennes lite för korta avstånd till sina känslor väcker ganska stor underhållning bland människor runt omkring.
Ja, jag grät en skrätt när min häst klarade sitt premielopp. Men den upplevelsen är faktiskt ones in a lifetime! Och jag är så sjukt stolt över honom :-)
Kram Anna.
Dagen före Brunis dag
Imorgon händer det. Lilla Brunisen ska gå premielopp. Jag - som gillar Brunis för den han är och inte nödvändigtvis för att han är travhäst - börjar inse att jag minst sagts inte har nerver för den här sporten. Det blev tydligt för en månad sedan när jag blev varse detta och började känna av monsterfjärilarna i magen.
Perfektionist som jag är så är allt förberett in i minsta detalj! Pappa ansvarar för utrustningen och har lämnat lägesrapport på den, Joel åker ut och badar Brunis ikväll och jag har köpt nya borstar och hyrt hästbilen. Och naturligtvis har jag tagit ledigt från jobbet imorgon! Då ska all tid och uppmärksamhet gå till min lilla stjärna :-)
Kram Anna.
Snorig student
Jag har lagt årets kriteriehelg bakom mig. En bra travhelg där nya stjärnor visat upp sig, och däremellan en otroligt rolig lördagkväll på CiaoCiao och Undici tilsammans med mina vänner. Tyvärr har den senaste veckans långa dagar, korta nätter i vanlig ordning gjort mig sjuk. Även om jag väljer att ta mitt imunförsvar i försvar (blir det en konstig mening?) och skylla det hela på stackars Annelie som hostade sig igenom hela Tysklands-resan. Bilder från den kommer förresten alldeles snart, håll utkik!
Så. Roligare dagar än denna har man ju haft. Det är grått utanför, det är stökigt i lägenheten, jag sitter och skriver på ett PM i marknadsföring och snörvlar och nyser och tycker synd om mig själv. Dessutom är bilen på reparation så även om jag hade kunnat göra något roligare, har jag varit ofrivilligt strandsatt i stan.
Nu blir det dock ändring på det! Om en halvtimme kommer bästa svägerskan till undsättning och gasar ut mig till Tvåltorp där jag ska äta middag och förhoppningsvis hinna ge hästarna lite kvalitétstid innan jag svimmar av feberyrsel igen...
Kram Anna.
Min förlängda arm!
Min nya - i eget tycke - mycket kreativa uppfinning kallar jag Millie-armen. Och oroa er inte, den är betydligt mer harmlös än vad den ser ut att vara :-)
Millie har lite problem med att låta folk komma i kontakt med hennes bakben. "Lite problem" är naturligtvis en underdrift eftersom jag älskar min Millie och är partisk i frågan. Skulle jag inte vara det skulle beskriva henne som rent livsfarlig ibland. Det är åtminstone det mamma kallar henne :-)
Jag vet att det här är världens skämt. Min häst är 4 år och det enda som går smärtfritt är hovkratsning. Hon får lugnande när hon skos, blir hysterisk om man försöker spola henne och får fullständig klaustrofobisk panik om man sätter på henne ett par bakskydd. När hon, som igår, kommer in med ett sår på ena bak får jag följdaktligen lite problem. Leva och sova dåligt av oro för att hela hästens ben ska bli inflammerat? Eller dö men vila i frid för att man ändå fick det tvättat? Det är frågan.
Som tur är så är jag en problemlösare. En kreativ sådan! Nu har jag uppfunnit min Millie-arm och ovanstående problem är ett minne blott. Nu kan kan blöta min lilla tvättsvamp (utbytbar - såklart) på änden av mitt lilla spö, och lugnt stå en meter ifrån vinande bakhovar medan jag desificerar utav bara helsike!
Kram Anna.
Boka in lör 29/10 i almanackan!
Kram Anna.
Dagens outfit
Jobb-skjorta, antracitgrå ridbyxor med svart kontrastskoning i modellen Lauren från Mountain Horse (ny!), helfärgade strumpor från Eurostar och svarta jodhpurs i modellen Daily från Dublin.
De här byxorna är helt fantastiska på!
Kram Anna.
Kläder, kläder, kläder...
Vad vill du ha på dig i höst?
Kram Anna.
Visste du...
...att vi numera alltid har ett välfyllt REA-rum inne i Folkesta-butiken? Spring genom butiken mot spån-hörnan, så hittar du det där nere!
Kram Anna.
Mållös
Cissi och jag hos Chacco-Blue. Vi ville mysa, han ville äta upp våra jackor.
Nu är jag tillbaka i butiken efter mitt Tysklands-äventyr! Lite seg i kroppen efter färjan och den långa bilturen, och lite snurrig i kolan av alla fantastiska hästar som sprungit runt framför mina ögon. Fy fan - rent utsagt - vilka fina hästar det finns i världen!
Förutom Totilas och Sandro Boy, som var ute hos sina tränare, har jag hälsat på alla de stora stjärnorna. Sir Donnerhall, Diarado, Balou du Rouet, Chacco-Blue, San Amour, Dancier, Valentino, Edward, Londonderry, London Time... ja, listan av imponerande namn kan göras lång. De är så fantastiskt vackra de här djuren, schvungen de har i sina rörelser känns övernaturlig och jag känner mig alltid lite starstruck när jag får mysa en stund med dem.
Efter närkontakt med mina idoler ser listan över blivande fäder till Millies bäbisar ut enligt följande:
1) Chacco-Blue
2) Action Breaker
3) Diarado
4) Sandro Boy
Hon kommer alltså bli fyrbarnsmor, min lilla princessa! Frågan är väl bara när :-)
Fler bilder från resan kommer så snart jag hinner!
Kram Anna.
Off we go!
Sitter och äter frukost i hemmet. Kallt nyponthe (det tycker jag är jättegott), lite knäckebröd, kladdkaka och clementiner. Pappa har alltid tyckt att jag haft konstiga matvanor.
Jag har inte haft så mycket tid att blogga i veckan. Det har varit en jobbig vecka. Och på jobbet har jag haft så mycket att göra kring vår kundaktivitet den 29:e att jag försummar er lite här inne. Förlåt.
Nästa vecka kommer jag ha betydligt roligare saker att skriva. Eller snarare visa! För om några timmar åker jag, mamma, Cissi, Sara och Annelie till Tyskland för att besöka statsstuteriet i Celle, hälsa på Gunilla som är chef där, se deras hingsttåg, besöka Schockemöhle och - förhoppningsvis - klappa Totilas på mulen. Det vore STORT. Och emellan allt hästande ska vi ha en massa härlig tjej-tid ihop!
Jag ska fota som en galning så att jag har mycket att visa er när jag kommer tillbaka. Och jag ska göra mitt bästa för att hitta en tysk dator att uppdatera ifrån.
Ha en jättetrevlig helg allihop!
Kram Anna.
Jag behöver DIN hjälp. Och DU behöver ett presentkort på 1000 kr ;-)
Som ett kombinerat skol- och jobbprojekt sysslar jag med att lära känna Bidermans kunder lite bättre just nu! Eller snarare lista ut hur mycket ni shoppar på nätet och om ni tycker att vi ska ha en webbshop där ni kan klicka hem grejor istället för att åka till butikerna.
Så: Klicka på länken, svara på frågorna och tryck på "skicka". Då deltar du automatiskt i utlottningen av ett presentkort värt 1000 kr...
https://docs.google.com/spreadsheet/viewform?formkey=dDQxMTlEWUc3c2l3OTVlaVcyVGpPNlE6MQ
Det går jättesnabbt! Promise :-)
Kram Anna.
Nyheter från Mountain Horse!
Välkommen in :-)
Kram Anna.
